Tatueringskonsten har blivit allt mer populär världen över. För många människor representerar en design på huden ett minne, en period i livet eller ett sätt att uttrycka sin identitet.


En studie genomförd av forskare vid Lunds universitet i Sverige väckte dock nya frågor om denna praktiks möjliga långsiktiga hälsoeffekter.


Forskningen, som publicerades den 21 maj i tidskriften eClinicalMedicine, fann ett samband mellan att ha tatueringar och en högre relativ risk att utveckla lymfom, en typ av cancer som påverkar lymfsystemet.


Det är viktigt att klargöra en sak från början: studien observerade ett statistiskt samband, men visade inte att tatueringar direkt orsakar cancer. Resultaten bör tolkas med försiktighet och bekräftas genom ytterligare forskning.


Så genomfördes studien om tatueringar och lymfom


Teamet arbetade med data från 11 905 personer mellan 20 och 60 år. I denna grupp identifierades 2 938 fall av lymfom, och deltagare utan denna diagnos användes som jämförelsegrupp.


Deltagarna besvarade ett detaljerat frågeformulär om sina tatueringar. De fick frågor om hur många tatueringar de hade, när de gjorde sin första, hur stor del av kroppen de täckte och var de var placerade.


Efter att ha tagit hänsyn till andra faktorer som kunde påverka resultaten observerade forskarna att tatuerade personer hade en 21 % högre relativ risk för lymfom än personer utan tatueringar.


Denna procentsats innebär inte att 21 % av alla tatuerade personer kommer att utveckla sjukdomen. Det handlar om en relativ ökning inom en ovanlig sjukdom. Den individuella risken beror fortfarande på många faktorer.


Sambandet verkade vara tydligare bland dem som hade gjort sin första tatuering under de föregående två åren. Trots det går det inte att fastställa ett direkt orsakssamband utifrån denna uppgift.


Påverkar tatueringarnas storlek eller antal risken?


Ett av de mest uppmärksammade resultaten var att omfattningen av den tatuerade hudytan inte verkade öka risken proportionellt.


Detta motsäger den intuitiva föreställningen att en större mängd bläck nödvändigtvis skulle innebära en högre risk. Författarna påpekade att frågan behöver studeras med större urval och längre uppföljningstid.


Bland de observerade undergrupperna fanns diffust storcelligt B-cellslymfom och follikulärt lymfom. Båda påverkar lymfocyter, celler som ingår i kroppens immunförsvar.


Det är också värt att komma ihåg att lymfom inte är en enda sjukdom. Det finns olika typer, med skilda egenskaper, sjukdomsförlopp och behandlingar. Därför är det inte lämpligt att dra allmänna slutsatser utifrån en enda studie.


Vad händer med bläcket i kroppen?


Doktor Christel Nielsen, studiens huvudförfattare, förklarade att kroppen uppfattar bläcket som injiceras i huden som ett främmande ämne. Detta aktiverar en reaktion från immunförsvaret.


En del av pigmenten kan stanna kvar i huden, medan en annan del kan förflyttas till lymfkörtlarna och ansamlas där. Forskarna föreslår att långvarig exponering och den tillhörande inflammationen kan vara involverade i den observerade processen.


För närvarande handlar det om en biologisk hypotes som behöver undersökas mer ingående. Alla bläck har inte samma sammansättning, och inte heller reagerar alla människor på samma sätt.


Att ta hand om hälsan omfattar också vardagsvanor. I detta sammanhang kan du vara intresserad av att läsa Solljuset: en allierad för vår hälsa.


Andra kända risker med att tatuera sig


Studien bidrar till forskningen som granskar tatueringars långsiktiga effekter. Utöver denna möjliga koppling till lymfom finns det mer väldokumenterade omedelbara komplikationer.


Mayo Clinic varnar för att en tatuering, genom att bryta hudens skyddande barriär, kan underlätta infektioner om hygien- och steriliseringsåtgärder inte följs.


Det kan också uppstå allergiska reaktioner mot vissa pigment, även långt efter att tatueringen gjordes. I vissa fall bildas granulom, små inflammatoriska knölar runt bläckpartiklarna, eller keloider, som är upphöjda och överdrivna ärr.


Vissa pigment kan också orsaka obehag vid magnetkameraundersökningar eller försvåra tolkningen av vissa bilder. Om du har tatueringar är det bra att informera om det före undersökningen.


Så minskar du riskerna före och efter en tatuering


Om du funderar på att tatuera dig behöver du inte fatta beslutet utifrån rädsla. Däremot är det klokt att agera med kunskap och att noggrant välja både studio och tatuerare.



  • Kontrollera att verksamheten följer lokala hälsoskyddsregler.

  • Kräv nya nålar, steriliserat material och engångshandskar.

  • Fråga om bläckets ursprung och sammansättning.

  • Följ anvisningarna för rengöring och vård under läkningsperioden.

  • Ignorera inte kraftig rodnad, tilltagande smärta, vätskning eller feber.


Om du har en sjukdom som påverkar immunförsvaret, tar immunhämmande läkemedel eller tidigare har haft betydande allergiska reaktioner, bör du rådfråga hälso- och sjukvårdspersonal innan du tatuerar dig.


Tatueringarnas popularitet och behovet av mer forskning


Tatueringar är redan en del av vardagslivet. Enligt uppgifter som Pew Research Center publicerade i augusti 2023 hade 32 % av de tillfrågade vuxna minst en tatuering, och 22 % hade fler än en.


Deras popularitet gör det särskilt viktigt att känna till pigmentens säkerhet, deras möjliga kumulativa effekter och hur de samspelar med immunförsvaret.


En enda studie räcker inte för att ändra allmänna medicinska rekommendationer, men den kan fungera som en signal för att driva på mer rigorös forskning. Den understryker också behovet av att reglera bläckens sammansättning och övervaka deras långsiktiga effekter.


När är det lämpligt att kontakta läkare?


Lymfom är en relativt ovanlig sjukdom. Att ha en tatuering betyder inte att du kommer att utveckla den, och är i sig inte ett skäl att ta bort tatueringen.


Kontakta hälso- och sjukvårdspersonal om du märker svullna lymfkörtlar som inte försvinner, ihållande feber utan tydlig orsak, kraftiga nattsvettningar, generaliserad klåda eller ofrivillig viktnedgång. Dessa symtom kan ha många förklaringar, och endast en medicinsk bedömning kan fastställa deras orsak.


Den svenska forskningen väcker en relevant fråga, men ger ännu inget slutgiltigt svar. Det bästa förhållningssättet är att undvika alarmism, ta hand om huden, vända sig till säkra verksamheter och hålla sig uppdaterad om ny kunskap.


För att fortsätta utforska vanor kopplade till välbefinnande kan du även läsa Den läckra maten som kan hjälpa dig att leva längre än 100 år.