Innehållsförteckning
- Myt 1: Att gå i terapi är att betala någon för att lyssna på dig
- Myt 2: Bara människor som är ”galna” eller har varit med om något extremt går i terapi
- Myt 3: Att prata med en vän eller familjemedlem är bättre än att gå i terapi
- Myt 4: Terapin är för mentalt svaga personer
- Myt 5: Terapin är alldeles för dyr för att gå i
- Myt 6: Terapin är bara för vissa personer eller sociala grupper
- Hur du vet om terapi kan hjälpa dig
- Terapi som utrymme för personlig utveckling
Följ Patricia Alegsa på Pinterest!
Det är uppenbart att psykologisk terapi idag har större social acceptans än för ett decennium sedan. Ändå cirkulerar det fortfarande många myter som gör att vissa människor tvekar, skjuter upp eller till och med skäms för att be om hjälp.
Och det här är viktigt: att gå i terapi betyder inte att du misslyckas. Det betyder att du söker verktyg för att förstå dig själv bättre, sortera det du känner och fatta beslut med större klarhet.
Här hittar du sex vanliga myter om terapi, tillsammans med en mer realistisk och mänsklig syn. Tanken är inte att övertyga dig med tvång, utan att hjälpa dig att se denna möjlighet med mindre rädsla och mer information. 🌿
Myt 1: Att gå i terapi är att betala någon för att lyssna på dig
Det här är en av de vanligaste myterna. Många tror att ett terapisamtal helt enkelt handlar om att sätta sig ner och prata medan någon lyssnar tyst.
Verkligheten är annorlunda. En terapeut lyssnar inte bara. Hen observerar också mönster, ställer frågor, hjälper dig att sortera tankar och kan följa dig i att hitta nya sätt att hantera det du går igenom.
Att prata med en utbildad och objektiv yrkesperson kan ge dig ett annat perspektiv. Ibland, när du befinner dig mitt i problemet, känns allt förvirrat. Terapi kan hjälpa dig att skilja mellan känslor, tankar och fakta.
Du kanske till exempel kommer och säger: ”Jag vet inte varför jag alltid blir så utmattad i mina relationer”. I terapin kan du börja upptäcka om du har svårt att sätta gränser, om du upprepar relationer som skadar dig eller om du bär ansvar som inte är ditt.
Myt 2: Bara människor som är ”galna” eller har varit med om något extremt går i terapi
Den här föreställningen har gjort stor skada. Att gå i terapi är inte samma sak som att vara ”galen”, och man behöver inte nå botten för att be om hjälp.
Vissa börjar i terapi efter ett trauma, en förlust, en separation eller en stark kris. Men många andra går dit för att lära känna sig själva bättre, stärka sin självkänsla, hantera stress, fatta viktiga beslut eller ta sig igenom en förändringsperiod.
Du kan också gå i terapi även om allt verkar vara bra utifrån. Kanske har du jobb, partner, vänner och ändå känner du ångest, tomhet, skuld eller känslomässig utmattning. Det förtjänar också uppmärksamhet.
Om du befinner dig i ett läge där du känner att du behöver byta riktning kan det också hjälpa att läsa 5 tydliga tecken på att du behöver börja om i ditt liv.
Myt 3: Att prata med en vän eller familjemedlem är bättre än att gå i terapi
Vänner och familj kan vara ett underbart stödnätverk. Ibland kan ett ärligt samtal med någon som tycker om dig lätta oerhört mycket.
Men de fyller inte samma roll som en terapeut. Nära personer har ofta känslor, åsikter och förväntningar på dig. De kan ge råd utifrån kärlek, ja, men också utifrån sina rädslor, sina erfarenheter eller sina egna sår.
En yrkesperson kan däremot erbjuda dig ett mer neutralt utrymme. Hen är inte där för att döma dig, tillfredsställa dig eller säga det som familjen vill höra. Hen finns där för att hjälpa dig förstå vad som händer med dig och följa dig i din process.
Terapi ersätter inte dina nära och kära. Snarare kan den hjälpa dig att förhålla dig bättre till dem, kommunicera tydligare och känna igen vad du behöver i varje relation.
Om det här berör dina personliga relationer kan den här artikeln om tips för att undvika konflikter och förbättra dina relationer ge dig praktiska idéer för vardagen.
Myt 4: Terapin är för mentalt svaga personer
Att söka hjälp gör dig inte svag. Tvärtom: ofta krävs det mod att erkänna att något gör ont, att något upprepas eller att du inte längre orkar allt på egen hand.
Emotionell styrka handlar inte om att härda ut utan att känna. Inte heller om att le medan du går sönder inuti. Den verkliga styrkan börjar när du kan se på dig själv med ärlighet.
Att gå i terapi kan vara en djup handling av självinsikt. Det låter dig identifiera behov, se över föreställningar, förstå dina reaktioner och lära dig verktyg för att ta bättre hand om dig själv.
Att be om hjälp i tid kan dessutom förhindra att vissa besvär byggs upp. Du behöver inte vänta tills du är på gränsen för att göra något för dig själv.
Om du har svårt att ge dig själv tillåtelse att ta hand om dig kan det vara hjälpsamt att fördjupa dig i hur du bygger självkärlek utan skuld eller skam.
Myt 5: Terapin är alldeles för dyr för att gå i
Det är sant att terapi kan innebära en betydande kostnad, och inte alla har samma tillgång. Att förneka det vore orealistiskt.
Men det finns också fler alternativ än många känner till. På vissa platser finns det kommunala mottagningar, universitet med handledd behandling, offentliga tjänster, stiftelser, program för psykisk hälsa, onlineterapi eller yrkespersoner med anpassade arvoden.
Om du har en sjukförsäkring kan det hända att du har delvis täckning eller lägre egenavgifter. Om du inte har det kan du ändå undersöka tillgängliga alternativ i ditt område.
En bra idé är att skriva en lista med möjliga alternativ:
- kontakta närliggande mottagningar för psykisk hälsa;
- fråga om psykologisk behandling vid universitet;
- leta efter terapeuter som erbjuder digitala samtal;
- ta reda på om det finns kostnadsfria eller lågkostnadsprogram;
- fråga tydligt om arvoden innan du börjar.
Det första alternativet är inte alltid det rätta, men att söka information kan öppna vägar som du inte såg tidigare.
Myt 6: Terapin är bara för vissa personer eller sociala grupper
Under lång tid visade medierna en mycket begränsad bild av terapi: eleganta mottagningar, patienter med en viss ekonomisk nivå och terapeuter med en ganska likartad profil.
Men känslomässig hälsa tillhör inte bara en grupp. Terapi är för alla som behöver psykologiskt stöd, oavsett etnisk, kulturell eller raslig bakgrund, ålder, kön, sexuell läggning, religion eller ekonomisk situation.
Det finns också terapeuter med olika inriktningar, erfarenheter och kulturella känsligheter. Att hitta någon du känner dig förstådd av kan ta tid, och det är okej. Den terapeutiska kontakten är viktig.
Om en upplevelse inte kändes bekväm betyder det inte att terapin ”inte fungerar”. Ibland betyder det att du behöver en annan yrkesperson, ett annat arbetssätt eller ett annat tempo.
Hur du vet om terapi kan hjälpa dig
Du behöver inte ha alla svar innan du börjar. Faktum är att många människor kommer till terapi just för att de inte vet var de ska börja.
Det kan vara ett bra alternativ om du känner att du upprepar samma problem, om du har svårt att sova på grund av bekymmer, om andras åsikter påverkar dig mycket, om du lever med återkommande ångest eller om du har svårt att sätta gränser.
Det kan också hjälpa dig om du går igenom en separation, en sorg, en jobbig arbetskris, en familjekonflikt eller en period med mycket osäkerhet.
När ångesten blir för tung kan du också komplettera din sökning med resurser som effektiva råd för att besegra ångest och nervositet. De ersätter inte en professionell process, men de kan ge dig en första lättnad.
Terapi som utrymme för personlig utveckling
Ur mitt perspektiv som psykolog och astrolog tycker jag att terapi kan vara ett mycket värdefullt utrymme för att växa, läka och förstå din inre värld bättre.
Det behöver inte vara en kall eller skrämmande plats. Det kan vara ett utrymme där du tillåter dig att säga det du håller tyst om, gråta över det du bär, sortera det som gör ont och känna igen det du behöver.
Terapi lovar inte ett perfekt liv. Men den kan hjälpa dig att leva med större medvetenhet, behandla dig själv med mer respekt och välja med mindre rädsla.
Om du funderar på att påbörja en process, sök information, ställ frågor, jämför alternativ och lyssna på hur du känner dig. Ditt känslomässiga välbefinnande förtjänar uppmärksamhet, även innan allt blir akut.