Om du vill bli riktigt lycklig måste du först bli bekväm med sorg.

 När jag var liten lärde mina föräldrar mig att se livet som en serie av upp- och nedgångar.

 De sa alltid till mig att ingenting i livet skulle förbli detsamma och att lyckan inte kan vara för evigt.

Ibland måste vi njuta av sorg för att verkligen kunna njuta av lyckan.

 För att uppskatta livets glädjeämnen måste vi ha varit i de mörkaste djupen av våra sinnen.

 När jag kör bil med mina nära och kära och lyssnar på några låtar inser jag hur stor min lycka är.

 Om jag har en dålig dag måste jag komma ihåg dessa stunder i mitt liv för att kunna fortsätta.

Dåliga dagar gör oss arga, frustrerade, ledsna och förvirrade. Men det är just ovanpå sorgen som vi kan uppskatta lyckan ännu mer.

 Om vi var lyckliga hela tiden skulle vi inte vara motiverade att göra betydande förändringar i våra liv.

 Kanske skulle vi inte hitta vår partner, vår passion eller en dold färdighet.

 Kanske skulle vi inte sjunga en varm, solig dag en stygg låt från nittiotalet med våra själsfränder.

 Jag säger, välkommen till denna sorgens stund, låt oss kalla henne "Janice".

 Öppna dörren och släpp in henne, bjud henne på en kopp te medan du försöker förstå varför du känner så här.

Om det bara är en dålig dag, kom ihåg att den är tillfällig och snart kommer att gå över.

 Men om det är en återkommande känsla som du måste ta itu med, fundera på vilka åtgärder som krävs för att göra förändringar i ditt liv eller acceptera det helt enkelt och låt vågen av sorg passera.

 När du väl har lärt dig att hantera sorg och blivit bekväm med den kommer du inte att vara så rädd för att möta känslan. Istället för att vänta på att något extraordinärt ska hända för att du ska känna dig lycklig kommer du att inse att lycka är något du bygger upp dag för dag med små saker som att njuta av en kopp kaffe på morgonen och att ha ett samtal med Janice om hennes blommiga middag i begränsad upplaga.

 Även om det vissa dagar kan kännas som om du befinner dig i en berg- och dalbana som går upp och ner, kom ihåg att du alltid kan resa dig upp igen.

 Och ibland är det viktigt att uppskatta utsikten från toppen och hur vacker den är.

Med allt du har lärt dig, hur kommer du att möta livets nästa utmaningar - motstå eller omfamna det okända, även om det är lite skrämmande?