Upptäckte orsaken till långvarigheten hos hajen som lever upp till 500 år

Denna art, som kan leva i flera århundraden, har blivit föremål för fascination för marinbiologer och forskare inom åldrande.

Med en livslängd som kan nå upp till 500 år, är vissa grönlandshajar äldre än många moderna länder.

Livslängden för grönlandshajen är fantastisk. Medan de flesta marina och terrestra varelser har en relativt kort livstid, kan dessa hajar leva i minst 270 år, och vissa närmar sig 500 år.

Detta faktum gör dem till de mest långlivade ryggradsdjuren som är kända på planeten, vilket väcker intrigerande frågor om de biologiska mekanismer som möjliggör en sådan livslängd.

Unika Anpassningar till en Extrem Miljö

La nyckeln till deras lång livslängd ligger i deras unika metabolism. Till skillnad från vad som händer hos de flesta djur, saktar metabolismen hos Grönlandshajarna inte ner betydligt med åldern, vilket förhindrar de typiska cellulära förändringarna vid åldrande.

Forskare som Ewan Camplisson, biolog vid Manchester University, har ägnat sina studier åt att förstå dessa processer och har presenterat dessa överraskande fynd vid internationella vetenskapliga konferenser.

Grönlandshajen är den enda hajarten som kan leva i de kalla vattnen i Arktis året runt. Till skillnad från andra arter som migrerar för att undvika de låga temperaturerna, är dessa hajar perfekt anpassade för att blomstra i en miljö där temperaturerna kan vara extremt låga.

Deras förmåga att simma långsamt är en annan anmärkningsvärd aspekt. Även om de mäter mellan 6 och 7 meter långa, är de en av de fiskar som simmar långsammast i förhållande till sin storlek, vilket gör att de kan spara energi i en miljö där matresurserna är begränsade.

Sen Reproduktion och Jaktstrategier

En av de mest fascinerande egenskaperna hos Grönlandshajen är dess extremt sena reproduktion. Honorna når inte sexuell mognad förrän vid cirka 150 års ålder, en oöverträffad händelse i djurriket.

Denna fördröjning i reproduktionen är troligtvis en anpassning till sin miljö, där parningsmöjligheterna kan vara sällsynta och tillväxten är långsam på grund av de låga temperaturerna och den begränsade tillgången på föda.

Trots att de har små hjärnor, är Grönlandshajar kapabla att jaga och navigera över stora avstånd. Detta tyder på att de har avancerade kognitiva förmågor som ännu inte helt förstås.

Majoriteten av befolkningen av dessa hajar lever stora delar av sitt liv med parasiter i ögonen, vilket indikerar att de är mer beroende av andra sinnen, som lukten, för att jaga och förflytta sig.

Vetenskapliga Implikationer och Biologiska Mysterier

La köttet från Grönlandshajen är extremt giftigt för människor på grund av närvaron av föreningar som urea och trimetylaminoxid (TMAO). Dessa föreningar hjälper inte bara hajarna att överleva i de kalla vattnen i Arktis genom att stabilisera deras proteiner, utan gör dem också praktiskt taget oförmögna att bli rovdjur för människor. Denna toxicitet tycks dock inte påverka deras egen hälsa, vilket lägger ytterligare en dimension av mysterium till deras unika biologi.

Summan av dessa egenskaper gör dessa varelser till en enastående art, som är extraordinärt anpassad till sin miljö och kapabel att leva ett långt och till synes hälsosamt liv under förhållanden som skulle vara extrema för de flesta andra levande varelser.

På så sätt har upptäckterna om Grönlandshajens livslängd väckt stort intresse inom det vetenskapliga samfundet, inte bara för deras påverkan på marin biologi, utan också för deras möjliga implikationer för förståelsen av mänskligt åldrande.

Studier på dessa hajar kan erbjuda värdefulla ledtrådar för att utveckla nya strategier mot åldrande och åldersrelaterade sjukdomar.